Litteraturstudie
Ledarskap i klassrummet
Handbok för arbetsro och effektivt
lärande
Steinberg J., Stockholm, Gothia
Fortbildning
Inledning
Det första jag fastnar för är underraden
till titeln, arbetsro och effektivt lärande. Något som är kärnan i vår verksamhet,
att genom ett gott ledarskap få till lugnet, lusten och viljan att lära hos
varje enskild elev. Det är inte något man är helt trygg med som nyutexaminerad
lärare, utan en skicklighet vi tillägnar oss under många år i klassrummet. Där
vi ständigt möter nya konstellationer av elever och grupper. Att varje dag
finnas där för att driva elevers kunskapsutveckling och öka deras sociala
kompetens kräver lyhördhet, tolerans och en stor portion lust och glädje.
Steinberg säger att man som lärare valt
ett ledarskapsyrke.
Ledarskapet
Som ledare i klassrummet syns man hela
tiden och eleverna ser allt! Speciellt vårt kroppsspråk, tonläge och hur vi
lyssnar in eleverna. Ger vi efter det allra minsta i attityd och beteende så
upptäcker de det. Jag har därför med tiden blivit mycket försiktig med hur jag
använder verktygen i min lilla ”lärarlåda”. I den finns och jag citerar
Steinberg; ritualer, rutiner, traditioner, regler, normer, värderingar,
principer, och konsekvenser. Rätt sak på rätt plats, heter det och hur vet man
det? När gör jag vad? Det är en fingertoppskänsla som kommer med åren, då i
alla fall jag gjort många misstag och fått försöka lösa situationer, igen och
igen från olika utgångspunkter.
Klassrumskultur
Steinberg har listat sju
framgångsfaktorer för att skapa ett lyckat arbetsklimat. Här är min lilla
sammanfattning.
1.
De mest lyckade
pedagogerna vet varför de gör som de gör. De har en klar linje i sitt bemötande
och sitt sätt att bygga upp relationer.
2.
Ingen sysselsättning
för sysselsättningens egen skull. Det ska finnas utmaning, variation, mening
och relevans. Till det kommer att ha roligt.
3.
Goda relationer
med ALLA är avgörande. Gör inte som eleverna, le bakom ryggen på någon.
Balansera ställningstaganden.
4.
Var
framtidsorienterad. Tänk kvalitet framför kvantitet. Vilka kunskaper och
personliga egenskaper behövs i framtiden? Använd formativ bedömning.
5.
Ta ett personligt
ansvar för elevernas resultat. ”Vad kan jag göra annorlunda eller bättre för
att nå fram?”.
6.
Håll en positiv
stämning i gruppen. Använd ritualer, rutiner, normer och regler för att göra
vardagen så förutsägbar som möjligt. Bygg en positiv inkluderande stämning i
gruppen.
7.
Se ALLA dina
elever och visa dem att du vill väl. Tillsammans når vi målen.
Elevers
delaktighet
Det finns ett grundläggande förhållande
om demokrati och delaktighet ska fungera i klassrummet, och det är elevernas
förståelse av vad de kan bestämma om och vad de inte kan bestämma om. För att
eleverna ska vara delaktiga och använda sina demokratiska rättigheter behöver
de ha bra förutsättningar. Det skapas bland annat genom de samtalsregler som
finns och lärarens frågeställningar till eleverna.
Här är ett känt exempel. Det är lätt att
ställa frågan; Vem ska bli vår elevrådsrepresentant? Men svårare att skapa den
demokratiska processen som gör att eleverna får möjlighet att välja den de
tycker är bäst lämpad. Vem kommer att föra vår klass talan på elevrådsmöten?, är
en bättre ställd fråga och eleverna kan förbereda sig på att se varandras
kvaliteter i sammanhanget.
Delaktigheten ska vara gemensam för alla
elever. Jag ska vara uppmärksam på vem av eleverna som ofta får sin röst hörd.
Hur kan fler bli delaktiga? Vad behöver eleverna för att delta och ta ansvar
för sina handlingar och beslut? Vilken kunskap och förståelse är viktiga i
sammanhanget?
Steimberg säger till oss lärare som avslutning; ”Jobba
ständigt med din personlighet och din metodik. Utvärdera dina resultat.” Han
uppmanar oss att sätta igång med det som han menar är lättast att påverka.
Nämligen oss själva.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar